10 mar 2018

Mahler - Symfoni nr 5

Repertoaren:

Gustav Mahler - Symfoni nr 5 kammarversion

Symfoni i 5 satser

Komponerades 1901 och 1902 och uppfördes för första gången 1904.

1. Trauermarsch, ciss-moll
2. Stürmisch bewegt, mit größter Vehemenz, a-moll
3. Scherzo, D-dur
4. Adagietto, F-dur
5. Rondo-Finale, D-dur

Genre
Konsert
Scen
Stora scenen
När
10 mars kl 13.00
Spellängd
1 timme 20 minuter
Paus
Ingen paus
Pris
140 kr
Introduktion
12.30 Stora scenen

av Nils E. Bjerkestrand, professor emeritus, Norges musikkhøgskole

En musikalisk stämningskavalkad

En symfoni mäste vara som världen. Den måste innehålla allt. Så beskrev Mahler sin egen musik. Han skrev också in sitt egen liv i musiken – och der Weltschmerz.

 

Det hävdas att Mahlers femte symfoni är byggd på en abstrakt idé där helheten styrs av en utveckling från skugga till ljus. Detta återspeglas också i Mahlers liv, dock ofta i omvänd riktning. Hans liv hade starka brott mellan ljus och mörker. Hans familjesituation var dramatisk och full av tragedier. Föräldrarna Bernhard och Marias äktenskap var olyckligt från första dagen. Detta till trots, fick de 14 barn, varav Gustav var nummer två. Åtta syskon dog tidigt, fyra före två års ålder. Hans bror Otto, nummer tolv i ordningen, begick självmord precis samtidigt som han höll på att få ett genombrott som dirigent. Endast Gustav och två systrar fick en normal livslängd. Fadern hade ett svårt humör och uppförde sig hotande gentemot både hustru, barn och hushållerskor. Hemmet var inte ett ställe för en lycklig uppväxt. Att Gustav Mahler brottades med problem från uppväxten – och senare tragiska upplevelser – vittnar hans besök i vuxen ålder hos Sigmund Freud om. Det judiska arvet var inte heller till fördel för honom, något som senare i livet medförde att han konverterade till katolik.

Hans far ville, trots våldsamma uppfostringmetoder, ge barnen den utbildning han själv aldrig fick. Han var tidigt klar över Gustavs konstnärliga gåvor och försökte, trots stora ekonomiska problem, att ge honom en gedigen musikutbildning. Gustav fick sina första musiklektioner i hembyn Jihlava, i dåvarande Mähren. Fadern såg Gustav framför sig som en berömd pianist, men så blev det som bekant inte. Dirigering och komposition blev hans vägval.

Från hembyn följde vägen till Prag där han stannade i två år, trots att han inte trivdes. Efter något år hemma igen, blev han som 15-åring antagen vid konservatoriet i Wien. Här blev mötet med musiklivet en chockartad upplevelse. Den tidens berömdheter bodde sida vid sida; Bruckner, Hanslick, Brahms och många fler. Men det var Wagners besök i staden som gav honom den mest avgörande upplevelsen, speciellt då han fick uppleva Tannhäuser och Lohengrin. Han blev en stor beundrare av Wagner. ”Jag har konverterat till wagnerismen”, skrev han vid ett tillfälle. Trots det skrev han själv en annan slags musik. Mahler blandar det sublima med det triviala, det patetiska och extatiska med det groteska och det ironiska, det konstfärdiga med barnsånger och folkmelodier. Mahlers personlighet, hans liv som växlat mellan glädje och sorg, och den musiken han skapade utifrån det, uppgår i en högre enhet!

Och detta hörs tydligt i hans femte symfoni. Samtidigt menade han att han hade kontroll över sina färdigheter och sin kompositionsteknik. ”I mitt verk kommer det inte att vara romantiska eller mystiska element. Det kommer ganska lätt bli ett uttryck för en kraft utan motstycke, för en mans gärning i solljuset, en man som har nått höjden av sin livskraft. ” Intet mindre! Det personliga kommer i starkt fokus i denna symfoni. Det paradoxala med symfonin är att den representerar det mest objektiva och absoluta han hade skrivit fram till dess, 1901. Då kommer citatet ovan om antiromantik i ett märkligt ljus.

Men utommusikaliska händelser kan förklara en del. Symfonin skrevs då han träffade Alma Schindler, som senare skulle bli hans hustru och ta hans efternamn. Hon var den stora kärleken, hon förstod hans musik. och hon komponerade själv. Det blev några idylliska år. Hon hjälpte honom att skriva noter. Det verkar ha gått fridfullt till. Och om det är sant att Mahler skrev den berömda fjärde satsen, adagietton, till henne, blir idyllen fulländad. Den satsen har också blivit odödlig genom att Luchino Visconti använde satsen i filmen Döden i Venedig.

Även om Mahler komponerade mycket efter detta, kan vi, vid den sista konserten i Mahlerprojektet, nämna följande: Mahler hade sagt till Almas mor, Anna: ”På graven ska det stå mitt namn: Gustav Mahler. De som kommer för att besöka mig, kommer veta att det är jag, de andra behöver inte veta det. ”

 

Johannes Gustavsson
Johannes Gustavsson
Dirigent
Läs mer

Johannes Gustavsson är Wermland Operas chefsdirigent, chefsdirigent för Oulu Symfoniorkester i Uleåborg samt konstnärlig ledare för Norska Ungdomssymfonikerne. 

Läs mer
Richard Lazar
Richard Lazar
Violin 1
Läs mer

Richard Lazar är född och uppväxt i Holland.

Läs mer
Lina Braaten
Lina Braaten
Piano
Läs mer

Från hösten 2017 är Lina Braaten fast anställd som repetitör vid Wermland Opera.

Läs mer

Operacaféet

Operacaféet ligger en trappa upp i den vackra Spegelsalen. Serveringen erbjuder lättare lunch från kl 12.00.

Hur bokar jag?

Boka endast bord eller välj bland utbudet nedan och reservera det du vill ha redan nu. Bords- och matbokning bekräftas via mail. Betalning sker på plats.

Matalternativ:
Räksmörgås med valfri dryck *

Ange allergier eller andra matavvikelser.
* Matalternativen bokas senast dagen före

  • Glas rött vin 75
  • Glas vitt vin 75
  • Mousserande vin 89
  • Carlsberg export 69
  • Cider 69
  • Kaffe 25
  • Te 25
  • Loka (33 cl) 25
  • Lättöl 25
  • Räksmörgås & vin 160
  • Räksmörgås & öl 160
  • Räksmörgås & kaffe 120
  • Räksmörgås & te 120
  • Räksmörgås & loka 120
Vänsterpilikon