Kungligt Fyrverkeri

Georg Friedrich Händel: Kunglig Fyrverkerimusik

Musik till ett kungligt fyrverkeri

Georg Friedrich Händel Musik till ett kungligt fyrverkeri

1685-1759

Uvertyr – Bourrée – La Paix – La Réjoussance – Menuett I & II

Åtminstone två av Händels orkestersviter skrevs ursprungligen för utomhusbruk, Musik på vattnet och Musik till ett kungligt fyrverkeri, de båda sviter som blivit Händels mest spelade orkesterverk.

Music for a Royal Firework beställdes för att ackompanjera ett magnifikt fyrverkeri som gick av stapeln den 27 april 1748 för att fira freden vid Aix la Chapelle, det avtal som satte punkt för Österrikiska tronföljdskriget. Beställare var kung Georg II. Kulisserna till fyrverkeriet, en lång, ”fruktansvärt ful” träbyggnad, restes i Green Park i London. Den var 36 meter hög och 133 meter lång. Man hade särskilt kallat in Servandoni, dekoratör vid franska hovet och verksam vid Parisoperan. Några kända pyrotekniker från italienska Bergamo skulle stå för fyrverkeriet. Servadonis ”slott” var fyllt med eldbilder av Britannia, Mars, Neptunus och andra mytiska figurer, blommor, inskriptioner, skulpturer, flätverk. Det hade tagit fem månader att förbereda fyrverkeriet – men dekoren tog eld och Servadoni blev så rasande att han drog sitt svär – vilket han arresterades för. Det började regna, och solhjulen knäcktes. 12.000 personer hade samlats till generalrepetitionen den 23 april i Vauxhall Garden veckan innan, trots att entréavgiften ansågs hög (2s 6d). Evenemanget medförde en så kompakt trafikstockning att inte någon enda hästskjuts kunde köra över London Bridge på tre timmar. Det blev med andra ord ett ordentligt fiasko, trots mer än tiotusen raketer! Förväntningarna uppfyllde inte på långa vägar den tid det tagit att bygga upp föreställningen och den kostnad man lade ner på den.

Det enda man lovordade var Händels musik. Han var 64 år och stod på höjden av sin förmåga. Han hade fått order om att skriva ”krigisk musik” för blåsare, men insisterade på att få lägga till stråkar, vilken onekligen gav musiken större variationsrikedom och fyllighet. Musiken kom att bli en av Händels med briljanta orkestersviter – orkestern bestod för tillfället av över hundra blåsare.

Man kan säga att Händel redan hade övat sig i att skriva för fyrverkeri, för i operan Atalanta från 1736 finns ett (betydligt mindre) fyrverkeri som väckte jubel hos åskådarna. Nu gjorde han allt för att få orkestern att klinga storslaget. Han lade in smittande rytmer, ekoeffekter, löpningar och klangliga fyrverkerier. Med tanke på den franska dekoratören inspirerades även Händel till franskspråkiga satstitlar. Det börjar med en uvertyr i fransk stil, sedan en lättsamt dansant Bourrée. La Paix (Freden) är egentligen en ljuvlig, italiensk folkdans – närmare bestämt en siciliana. Festliga trumpetstötar utmärker La Réjouissance (Glädjen), musik som någon kanske ännu kommer ihåg som TV-signatur – och det hela avslutas med två sammanvävda menuetter, en i moll och en i dur.

Stig Jacobsson

Musik från det Österrikiska kejsardömet: Nyårspotpurri

Arvika: 7 januari

Hämnäs: 8 januari

Karlskoga: 12 januari

Torsby: 14 januari

Säffle: 15 januari