Dvoráks Från Nya Världen
En konsert på Karlstad CCC med Wermland Operas orkester och den brittiska violinsolisten Chloë Hanslip.
Dvoraks mästerverk från hans tid i USA den 18 maj kl 19.00 på Karlstad CCC.
Med inslag av indianmusik, negrospirituals och europeiska folksånger har han gett Amerika en alldeles egen signatur i konstmusikformat: Från Nya Världen.
Dirigent är Henrik Schaefer och solist är Chloë Hanslip som kommer att spela Tjajkovskijs Violinkonsert.
I denna sista del av konsertserien Året runt Ringen kommer också ett av de verk vi beställt att uruppföras. Denna beställning har riktats till fyra elever i komposition, vilka alla har fått ett citat ur varsin opera i Nibelungens Ring. Nu har turen kommit till ett citat ur Ragnarök och till kompositören Martina Tomner.
Program
Martina Tomner "... was hast Du meinem Schalf zu sagen" uruppförande
Pjotr Tjajkovskij: Violinkonsert
Antonin Dvorák: Symfoni nr 9, Från Nya Världen
Verkkommentar
...was hast du meinem Schlaf zu sagen?
Martina Tomner
Citatet är hämtat från Wagners opera Götterdämmerung, och kommer från en scen där dvärgen Alberich hemsöker sin son Hagen i en dröm för att uppmana honom att komma över den åtråvärda Ringen. Alberich påkallar ständigt sin sons uppmärksamhet med den upprepade frågan "Schläfst du, Hagen, mein Sohn?" ("Sover du, Hagen, min son?"), och Hagen svarar på ett sätt som får en att förstå att han inte haft något kärleksfullt förhållande till fadern: "Ich höre dich, schlimmer Albe: was hast du meinem Schlaf zu sagen?" ("Jag hör dig, otäcke dvärg, vad har du att säga [mig i] min sömn?"). Det är kontrasten mellan dessa två citat, det ena ständigt påträngande och uppmanande till handling, det andra avvisande och innehållande en önskan om att bara få sova vidare, som är stommen i min komposition.
Styckets form bygger på de olika sömnfaser som en människa går igenom i flera cykler under en natt: från insomnandet via djupsömnen till drömsömnen (REM-sömnen) och så vidare. "Drömmarna", totalt fem till antalet, bygger alla på det motiviska materialet i Alberichs uppfordrande "Schläfst du..." - jag tänker mig att Hagen under en natt flera gånger plågas av drömmar om Alberich och dennes uppmaning, som en fix idé. Varje dröm har alltså samma utgångspunkt, men karaktärerna och stämningslägena i drömmarna skiftar. Mot detta ställs det andra motivet, som är hämtat från Hagens passiva svar "...was hast du meinem Schlaf zu sagen?", och som i augmenterad form fått prägla de partier i stycket som motsvarar djupsömnen. Dessa delar är snarlika genom hela stycket, men blir allt kortare efter hand som "natten" fortskrider (man sover ju lättare under morgontimmarna).
Utöver dessa två huvudsakliga motiviska material använder jag även andra idéer med anknytning till sömn eller dröm för att ytterligare skapa en helhet i formen: oregelbundna snabba rytmer med tremolon och glissandon får representera "hjärnvågorna" som de gestaltar sig i ett hypnogram under de olika sömnfaserna, kroppsliga funktioner som puls och andning antyds, liksom de korta ögonblick under stycket då drömmaren "vaknar till".
Martina Tomner
Violinkonsert D-dur op 35
Peter Tjajkovskij
1840-1893
Allegro moderato
Canzonetta: Andante
Finale: Allegro vivacissimo
I mars 1878 befann sig Peter Tjajkovskij i Clarens i Schweiz tillsammans med sin bror Modest och eleven Iosif Kotek. Tonsättaren hade sin violinkonsert under arbete och de var alla överförtjusta i yttersatserna, medan den mittersta Meditationen inte tycktes dem hålla samma kvalitet. Därför tog Tjajkovskij bort denna sats och ersatte den med en nykomponerad Canzonetta - och det är i den formen vi idag känner konserten.
Tjajkovskij erbjöd den berömde ungerske violinvirtuosen Leopold Auer att uruppföra konserten, men denne vägrade med motiveringen att den var ospelbar. Istället åtog sig Adolf Brodskij uppgiften, men efter uruppförandet den 4 december 1881 (med Hans Richter som dirigent) skrev den fruktade musikkritikern i Wien, Eduard Hanslick, följande drapa: ”Det spelas inte längre på violinen, den misshandlas, den rives i stycken, den bankas gul och blå… Finalen för oss mitt in i en rysk marknads brutala och ynkliga glädje. Vi ser vilda och vulgära ansikten, vi hör svordomar, vi känner lukten av dåligt brännvin. Tjajkovskijs violinkonsert ger oss för första gången den äckliga tanken, att det kan finnas musik som luktar illa för örat.”
Tidens kritiker excellerade i utgjutelser av detta slag – och idag kan vi inte annat än dra på munnen åt deras oförmåga att höra väsentligheter. Tjajkovskij tog däremot så illa vid sig att han under resten av livet inte kunde få smäleken ur tankarna. Denna utskällda konsert hör som vi vet idag till de mest spelade och mest älskade av alla violinkonserter, ett verkligt glansfullt paradnummer som i sig rymmer både virtuositet och innerlighet.
Första satsen är den tyngst vägande och den domineras av två teman – det stolta, resliga huvudtemat och det innerliga sidotemat. Canzonettan (som faktiskt fann nåd även inför Hanslicks kritiska öron) är en mild, slavisk meditation som leder direkt över till finalens virvlande åttondelar.
Brodskij gjorde konserten populär och med tiden insåg till och med Auer att den både var spelbar och rent av mästerlig. Han framförde den många gånger och lät även sina elever studera in den.
Stig Jacobsson
Symfoni nr 9 e-moll op 95 ’ Från den nya världen’
Antonín Dvořák
1841-1904
Adagio – Allegro molto
Largo
Scherzo (Molto vivace)
Allegro con fuoco
Antonín Dvořák krönte 1891 sin musikerbana med att acceptera posten som kompositionsprofessor i New York. Det var sannerligen en imponerande karriär den fattige slaktarsonen från en liten böhmisk lantby hade gjort. Det nyöppnade konservatoriet i New York nöjde sig inte med någon annan än den mest uppmärksammade av tidens alla tonsättare, och nu stod Dvořák onekligen på toppen av sin förmåga.
Åren innan hade han arbetat på sin åttonde symfoni (fullbordad 8 november 1889) och i februari året därpå hade han uruppfört den i Prag, och därefter gick den segrande fram i London och Frankfurt. Ryktet nådde New York, och man bestämde sig för att detta var den tonsättare som skulle hjälpa till att skapa en amerikansk musik!
Dvořáks år i Amerika fylldes dessvärre mest av hemlängtan. Han trivdes bäst när han befann sig bland exiltjecker i den lilla tjeckiska enklaven Spillville. Likafullt kunde han inte låta bli att fascineras av den amerikanska naturen lika mycket som av folklivet i de stora städerna. Allt detta går igen i de kompositioner han komponerade ”over there”, och det är fråga om flera av hans bästa och mest kända stycken: Stråkkvartetten i F-dur ”Den amerikanska”, Symfoni nr 9 ’Från den nya världen’ och större delen av den stora Cellokonserten.
Hur mycket amerikanskt det nu finns i nionde symfonin kan man diskutera, och det har man gjort alltsedan uruppförandet i New York 1893, under Anton Seidls ledning. Man har tyckt sig höra spirituals, pionjärsånger, storstädernas puls och mycket annat. Andra har bara hört hemlängtan och insett att det är minnen från det älskade Böhmen som tränger fram och format musiken.
Några säkra svar finns inte på dessa frågor. Men ett är helt säkert: symfonin är överväldigande i sin rikedom på geniala melodier och bländande orkestrala prakt. Få symfonier har en mer gastkramande intensitet och samtidigt en så lyrisk skönhet. Den försvarar verkligen sin plats som en av de mest spelade av alla symfonier.
Stig Jacobsson
fakta
- Genre
- Concert
- Spelperiod
- 18 Maj
- Scen
- Karlstad CCC
- Längd
- 2 h 30 min
- Paus
- 20 min
- Pris
- Vuxen 240 kr/ Ungdom 120 kr/ Barn 30 kr