Ronald Brautigam
22 mar 2018

3 x B

Ronald Brautigam

Pianisten Ronald Brautigam är en av Hollands mest uppskattade musiker som inte bara uppmärksammas för sin virtuositet och musikalitet utan också för att han behärskar så många musikaliska stilar. Han har gått i lära hos den legendariske Rudolf Serkin och spelar ofta med de ledande orkestrarna såsom Royal Concertgebouw, London Philharmonic, BBC Philharmonic, Hong Kong Philharmonic, Sydney Symphony Orchestra med flera.

Brautigam har haft stora framgångar på det svenska skivmärket BIS och har gett ut över 60 inspelningar vilka inkluderar Mozarts och Haydns kompletta verk på fortepiano. 2004 släppte han den första CD:n (av 15) i sin Beethovencykel på fortepiano. Efter sex album hade serien etablerat sig som normen för fortepianocykler.

Lär dig mer om verken, tonsättarna och solisten via vårt Levande Programblad. Johannes Gustavsson återger sina tankar om konserten och Björn Eduard läser N.E. Bjerkestrands verkkommentarer. Lyssna i bilen, på promenaden eller löprundan. På väg till eller ifrån konserten. Valet är ditt!

Johann Sebastian Bach

Pianokonsert nr 5 i f-moll BMV 1056

Wolfgang Amadeus Mozart

Pianokonsert nr 25 i C-dur KV503

Ludwig van Beethoven

Symfoni nr 2 i B-dur Op. 36

Wermland Operas orkester

Genre
Konsert
Scen
Karlstad CCC
Introduktion
18.00 (för abonnenter)
Pris
250 kr (student: 125 kr)
Paus
ca 20 min
Konserlängd
Ca 1,5 timme
Konsert i Arvika
Kl 19 Stora Konsertsalen Musikhögskolan, Ingesund
Biljetter i Arvika
Inget förköp 180:-/vuxen . Ungdom/student fri entré

av Nils E. Bjerkestrand, professor emeritus, Norges musikkhøgskole

Tre av de största

Alla kvällens kompositörer växte upp i musikaliska familjer. De var, vilket var vanligt under barocken och klassicismen, både utövare och kompositörer. Dessa två funktioner gick hand i hand på den tiden. Det var först på 1900-talet som specialiseringen inträdde, då den skapande aktiviteten skildes från den utövande.

All Bachs musik skrevs till Skaparens ära, och många av kompositionerna avslutades med «Soli Deo Gloria» – Ära åt Gud allena. Många förknippar Bach med kyrkomusik, och hans bidrag till genren är också något av det yppersta som skrivits i den genren. Men han skrev också värdslig instrumentalmusik, och till dessa hör klaverkonserterna. Självklart handlade det här om cembalo, även om det nu för tiden också spelas på moderna flyglar, som ikväll. Även om Bach ofta beskrivs som mer sammanfattande än nyskapande, var det på många sätt han som skapade klaverkonserten – eller i hans fall – cembalokonserten, med en solist, en stråkgrupp och  continuo, det vill säga ett ackompanjerande ackordinstrument och cello. Bach skrev sju konserter för en cembalo, tre konserter för två cembali, två för tre cembali och en konsert för fyra cembali. De flesta konserterna är arrangemang från tidigare konserter för melodiinstrument. Yttersatserna i kvällens konsert är från en violinkonsert i g-moll, medan mellansatsen är hämtad från sinfonian till kantaten Ich steh mit einem Fuß im Grabe. Detta visar att återbruk av tidigare komponerad musik var utbrett under barocken.

1786, året då Mozart fullbordade, och själv uruppförde pianokonsert nr 25, var ett händelserikt år för honom. Förutom denna konsert färdigställde han Figaros bröllop, vilken också uruppfördes. Dessutom uruppförde han en stråkkvartett och pianotrio samt symfoni nr 38 som spelades första gången i Prag och därför kallas Pragsymfonin. Ett hektiskt år! Kvällens konsert representerar en syntes av många tidigare stildrag. Den expansiva första satsen i sonatsatsform, betraktas också som en av de mest symfoniskt präglade satserna bland hans konserter. Det första motivet pekar fram mot temat i Beethovens Ödessymfoni – hade han stulit detta från Mozart? Rytmen ta-ta-ta-tam är återkommande! Precis som första satsen i Beethovens femma – dock utan det fallande tersintervallet. Ett av de marschliknande sidotemana påminner oss idag om den då oskrivna franska nationalsången, La Marseillaise. Det är dock ganska vanligt med toner som är sammansatta på detta sätt, men det skapar ändå associationer. Den långsamma satsen, med sina långa melodiska och tidvis svällande linjer har stora solistiska inslag för orkesterns blåsare. Sista satsen är ett sprudlande sonatrondo, vilket inleds med ett gavott-tema från operan Idomeneo. Ännu ett återbruk.

Beethoven hyste vördnad för både Bach och Mozart. Man vet väldigt lite om hans förhållande till Bachs musik. Men faktum är att han under lektionstimmarna hos sin första lärare, Gottlob Neefe, fick lära känna både Bachs och Mozarts musik och han spelade ofta Bachs pianomusik. Men de är naturligtvis väldigt olika, inte bara deras musik, utan även som personligheter och som konstnärer. Bach var den suveräna hantverkaren med en stark andlig kraft -  som summerade barocken, medan Beethoven var den stora förnyaren vars musik pekade mot romantiken. Även Mozart hade stort inflytande på Beethoven. Då Beethoven var 17 år, 1787, sändes han på en studieresa till Wien för att bli elev till Mozart. Vistelsen varade bara fjorton dagar.

Men Mozart hann att bli mäkta imponerad av Beethovens musikalitet, vilken inte bara visade sig genom hans musik, utan framför allt  i egenskap av pianist och i synnerhet som improvisatör. Beethoven komponerade sin andra symfoni under de turbulenta åren 1801 och 1802. Men varken ångest, ensamhet eller begynnande hörselproblem återspeglas i musiken. Att en öronsjukdom skulle  drabba en av tidernas största kompositörer, vilken efter ett tiotal år skulle leda till fullständig dövhet, är ett ödets ironi. Men hans «inre öra» hörde alltid det han såg i noterna! Beethoven lyckades fortfarande att skilja mellan sitt lidande och sitt skapande. Det utåtriktade musikaliska uttrycket står i stark kontrast till det han uttrycker i det så kallade Heiligenstadt-testamentet; en djup inre kris, där han faktiskt antyder att han har funderat på att göra slut på livet.

Ronald Brautigam
Ronald Brautigam
Piano
Läs mer

Pianisten Ronald Brautigam är en av Hollands mest uppskattade musiker som inte bara uppmärksammas för sin virtuositet och musikalitet utan också för att han behärskar så många musikaliska stilar. Han har gått i lära hos den legendariske Rudolf Serkin och spelar ofta med de ledande orkestrarna såsom Royal Concertgebouw, London Philharmonic, BBC Philharmonic, Hong Kong Philharmonic, Sydney Symphony Orchestra med flera.

Läs mer
Johannes Gustavsson
Johannes Gustavsson
Dirigent
Läs mer

Johannes Gustavsson är Wermland Operas chefsdirigent, chefsdirigent för Oulu Symfoniorkester i Uleåborg samt konstnärlig ledare för Norska Ungdomssymfonikerne. 

Läs mer

Pausförtäring

I pausen serveras förtäringen i kaffe- och vinloungen på PLAN 3.

Kaffe-lounge

Kaffe/läsk och fikabröd: 50 kr

Vin-lounge

1 glas vin/öl och tilltugg: 100 kr

Förboka här!

eller via biljettkassan tel. 054-210390.

Vänsterpilikon