The Greek Passion

Opera av Bohuslav Martinů efter romanen Christ Recrucified av Nikos Kazantzakis

Vad händer i ett välmående samhälle när en samling främlingar stormar in och behöver hjälp? Hur mycket av sin välfärd är människan beredd att ge upp för att visa medmänsklighet?  Vi kan faktiskt välja vilken roll vi spelar i historien men frågan är inte om vi kan förändras, utan om vi vill…!

Ofta behöver handlingen i operor aktualiseras så att de känns meningsfulla i vår tid. Men den här operan behöver ingen bearbetning, den sätter hammaren direkt på spiken och slår till hårt. Det är inte tal om en fiktiv historia, utan en verklighet som kommer krypande, allt närmre.
När huvudrollen i The Greek Passion förstår hur svårt det är för invånarna i hans by att ändra sina levnadsvillkor till förmån för en utsatt flyktingström föreslår han att man ska bränna ner hela byn och börja från början. Är han en terrorist eller en sann kristen?

Författaren Kazantzakis blev bannlyst av påven på grund av den bok som ligger till grund för handlingen. Det är inte bara den enskilde individen som tvingas konfrontera sig själv i ett skarpt sanningsljus, det är makten i alla dess skepnader; kyrkan, staten, militären, skolväsendet. Representanter från alla samhällets skikt ställs plötsligt inför samma dilemma. Det finns ingen moraliserande pekpinne i historien, bara ett smärtsamt erkännande av hur svårt det är att vara människa oavsett vilken sida av katastrofen man befinner sig. Vi behöver förståelse för svagheterna i vår natur, inte skuldbeläggas. Här kommer konsten in och får äntligen spela den roll den var ämnad för.
 

 Handling

The Greek Passion handlar om byborna i byn Lycovrisi som ska framföra det årliga passionsspelet. De äldste i byn utser vilka som ska spela Kristus och apostlarna. Den djupa känsla av fridfullhet som nästan för bekvämt brett ut sig i byn störs av en omvälvande händelse. Som om Guds finger skulle peka på ett tecken på tro kommer flyktingar från en plundrad och övergiven by till torget och ber om asyl. De avvisas med vrede och tvingas söka skydd i bergen... 

 

Dirigent: Johannes Gustavsson
Regi: Mira Bartov
Scenografi: Gunnar Ekamn
Kostym: Kajsa Larsson
Ljusdesign: Fredrik Glahns

Bohuslav Martinůs egna ord om operan:

Jag planerar att skriva en opera med titeln The Greek Passion som är baserad på en roman av Nikos Kazantzakis. Den kommer att kräva två års arbete tills jag kommer att glädjas över att få se partiturets sista sida. Mitt livslånga arbete på operaområdet började redan 1926 i Paris. Jag började med enkla former om folkliga texter och legender och mognade sedan i den moderna drömoperan Juliette (1937). De enstaka verken för scenen omfattar följande: operabaletten Spalicek (1932), Mariaspel (1934), Komedi på en bro (1935), commedia dell’arte-uppsättningen Förstadsteatern (1936), Giftermålet (1952) och Vad människorna lever på (1952). Under åren 1953-54 fullbordade jag komedin La Locandiera [senare kallad Mirandolina]. Nu känner jag mig redo för ytterligare ett steg som är mycket svårt och innebär stort ansvar, nämligen en musikalisk tragedi. Jag har hittat en text som jag har letat efter i många år. Den behandlar ett nutidstema, en tragedi i en liten grekisk stad. Jag hade glädjen och äran att möta herr Kazantzakis i södra Frankrike och vi arbetade ett helt år med att överföra hans kolossala roman, som är full av händelser, till operaformen. Det blev många ändringar, men nu är librettot färdigt.
I vår tid konfronteras en konstnär med ett virrvarr av värderingar, söker en ordning eller ett system där mänskliga och konstnärliga värderingar bevaras och bekräftas. Det är det som sker i herr Kazantzakis roman och det är därför jag har valt den som text för en tragisk opera.

Jag behöver hjälp för denna uppgift, eftersom jag är helt beroende av royalties och de är för små för att tillåta mig att arbeta på en komposition av detta omfång. Jag behöver tid och full koncentration för att fullborda hela verket och skulle vara väldigt tacksam för all hjälp. En kort konventionell beskrivning av librettot skulle inte ge någon korrekt uppfattning. Jag föredrar att ge en allmän överblick så att jag kan uttrycka känslan i denna eviga mänskliga tragedi.

Handlingen börjar då prästen Grigoris samlar byn Lycovrissis äldste för att välja bybor som ska spela Kristus respektive apostlarna i ett passionsspel. Den djupa känsla av fridfullhet som nästan för bekvämt brett ut sig i byn störs av en omvälvande händelse. Som om Guds finger skulle peka på ett tecken på tro kommer flyktingar från en plundrad och övergiven by till torget och ber om asyl. De avvisas med vrede och tvingas söka skydd i bergen där de stillar sin hunger med vilt gräs och sin oro med oavbruten bön. Men de nyutnämnda helgonen följer efter de ängsliga flyktingarna som leds av den oövervinnelige prästen Fotis med brinnande ande. Skådespelarnas egna gestalter försvinner allt eftersom; trons kraft och rollerna i det kommande spelet börjar förvandla deras själar till ny mognad. Manolios, en herde och drömmare, utkämpar inre strider genom sin roll som Kristus. En naiv och lekfull gårdfarihandlare glömmer sin futtiga tjuvaktighet. Den liderliga änkan Katerina – Maria Magdalena – betalar dyrt för sin nya tro och den vilde Judas förtärs av sitt öde.

Vi känner igen varje mans och kvinnas vacklande inre, brinnande livlighet och passionerade energi för att uppnå sina mål. Vi upplever med dem den glädjefullt varma sommaren och skörden, den vilda kärleksförbindelsen mellan Nikolio och Lenio utomhus, den förtvivlade kampen mellan flyktingarna och byborna och den tragiska döden av herden Manolios – Kristus. De två stora temana är som sipprande blod: arvet av människans kristna värden och hennes mänskliga skyldigheter. Båda är i sin stora trohet del av en universell kärlek vars väg blockeras av dem som vägrar ge upp sin själviskhet. Varje man och kvinna återvänder så småningom till det som måste göras, ont eller gott. De väldiga krafter som sjuder underjordiskt exploderar och sopar bort allt i ett destruktivt utbrott.
 

Premiär 14 september 2017.

Operan framförs på engelska med svensk textöversättning.