Klassisk lördag - konsert 3

Lördag 20 januari kl 13.00, Stora scenen

MOZART -PIANOKONSERT NR 20

Pianokonsert nr 20 som skrevs samtidigt som pianokonsert nr 21 är en något mörkare och tyngre konsert. Den är skriven i d-moll vilken ofta beskrivs som Mozarts demoniska tonart. Till exempel är också musiken till Nattens drottning i Trollflöjten och Kommendören i Don Giovanni komponerade i d-moll.

Wolfgang Amadeus Mozart
Pianokonsert nr 20 K. 466

Amanda Maier
Pianokvartett

Violin: Richard Lazar
Torbjörn Strand
Viola: Thomas Heinemann
Cello: Gudmund Ingwall
Bas: Karl Kinberg
Piano: Martin Sturfält

Konserten ingår i Klassisk lördagserien 2017/2018

 

Verkkommentarer

av Nils E. Bjerkestrand, professor emeritus, Norges musikkhøgskole

 

WIENSK KLASSICISM OCH SVENSK ROMANTIK

Wolfgang Amadeus Mozart
1756 - 1791


Pianokonsert nr 20 K 466 (1785)

1. Allegro
2. Romanze
3. Rondo (Allegro assai)

Pianokonsert nr 20 skrevs samtidigt som pianokonsert nr 21, som vi kunde höra den 21 oktober förra året. Medan nr 21 (känd som Elvira Madigan då Bo Widerberg använde andra satsen i filmen med samma namn) är lätt och livfull, är nr 20 mörkare och tyngre i sin karaktär. Av alla Mozarts solokonserter, går endast två i moll. Dagens konsert, i d-moll, är den första av dessa. Denna tonart kallas ofta Mozarts demoniska, en tonart han även använde för Trollflöjtens Nattens drottning och Kommendören i Don Giovanni. Konserten är en fascinerande blandning av det dramatiska och det eleganta. Både denna konsert, och nr 21, utmärker sig genom att landskapet mellan det symfoniskt präglade orkesterpartiet och den virtuosa pianostämman är mycket mer kompakt och spänningsfyllt än i de tidigare pianokonserterna.

Verket skrevs i början av 1785 och uruppfördes med stor succé redan den 11 februari på Mehlgrube Casino i Wien med Wolfgang själv som solist. De sista notbladen blev inte färdigskrivna förrän dagen innan konserten. Beethoven beundrade denna konsert. Han hade den inte bara på sin repertoar, utan skrev även en solokadens till konserten – något som även Johannes Brahms och Clara Schumann gjorde.

Ett intressant fenomen på Mozarts tid var tangentinstrumentens utveckling. De vanligaste instrumenten var klavikord, cembalo och efter hand pianoforte, även kallat hammarklaver. Klavikordet med sin dämpade klang, var hemmets instrument. Strängarna slogs an underifrån med ett metallstift och anslaget påverkade styrkan. Mer välbeställda familjer hade även cembalo och många av Mozarts konserter uruppfördes just på detta instrument. Cembalon har en mekanik där ett plektrum knäpper på strängen, precis som på en gitarr. Detta renderar en klar och spröd ton. Men redan före Mozarts tid började också hammarklaveret att utvecklas. Dess namn beskriver hur instrumentet är uppbyggt. Det speciella var att hammare slog på strängarna med läder och filt. Det gav en mer dämpad klang än cembalons. Utvecklingen ledde till vårt moderna piano.

 

Amanda Maier
1853 – 1894

Pianokvartett (1891)

1. Allegro
2. Andante
3. Presto con fuoco
4. Largo espressivo
 

Violinisten och kompositören Amanda Maier (1853 - 1894), vars hela namn var Amanda Erika Maier-Röntgen, föddes i Landskrona. Hon var Sveriges första kvinnliga utbildade musikdirektör. Amanda fick tidigt violin- och pianoundervisning av sin far. När hon var 16 år började hon studera vid det som på den tiden hette Musikaliska akademiens undervisningsverk i Stockholm. Förutom violin, studerade hon även orgel, piano, cello, komposition, musikhistoria och estetik. Studierna fortsatte i Leipzig, där hon studerade komposition hos välkända lärare som t ex Carl Reinecke. Hon studerade violin med konsertmästaren i Gewandhausorchester, Engelbert Röntgen, som senare skulle bli hennes svärfar. Mötet med dennes son, pianisten och kompositören Julius Röntgen, ledde till giftermål i Sofia Albertina kyrka i Landskrona 1880. En kortare tid bodde de i Sverige, men då Engelbert Röntgen dog, flyttade de till Leipzig och senare till Amsterdam. De fick två barn tillsammans, Julius och Engelbert.

Båda makarna var aktiva konsertgivare. Amanda gjorde långa konsertturnéer i Norden och på kontinenten samt var en framgångsrik kompositör. Men då hände det som så ofta hände på den tiden: Då en kvinnlig kompositör och utövare gifte sig med en berömd manlig musiker, begränsades hennes professionella musikutövande betydligt. Amandas musik glömdes bort. Först på 1990-talet återupptäcktes hon. Förhoppningsvis kommer hennes musik återigen att finnas på repertoaren i större utsträckning, den förtjänar det!

Amanda och Julius Röntgen hade livslång och djup vänskap med Nina och Edvard Grieg. Efter Amandas död skrev Grieg till Röntgen: ”Jag har alltid beundrat hennes talang. Hon var en av mina favoriter ”.
 

 

OPERACAFÉET

I Klaras Operacafé erbjuds lättare lunch från kl 12.00.

Boka i förväg - Se aktuell meny här