Klassisk lördag - konsert 1

Lördag 21 oktober kl 13.00, Stora scenen

MOZART -PIANOKONSERT NR 21

Det anses att Mozart skrev pianokonserterna nr 20 och 21 samtidigt, 1785, men att han presenterade dem med en månads uppehåll. Dagens pianokonsert som framfördes sist, har en betydligt lättare och mer lekfull framtoning än den 20:e. Konserten kallas också Elvira Madigan då den användes som ledmotiv i Bo Widerbergs film med samma namn.

Wolfgang Amadeus Mozart
Pianokonsert nr 21 K. 467

Ludwig Norman
Sextett

Violin: Magnus de Verdier
Torbjörn Strand
Viola: Thomas Heinemann
Cello: Gudmund Ingwall
Bas: Karl Kinberg
Piano: Martin Sturfält

Konserten ingår i Klassisk lördagserien 2017/2018

Verkkommentarer

av Nils E. Bjerkestrand, professor emeritus, Norges musikkhøgskole

 

Mozart och Elvira Madigan

Solokonserten uppstod under barocken med bland annat violin, oboe, flöjt och trumpet som föredragna soloinstrument – förutom cembalon. Barockorkestern hade en klart ackompanjerande roll. Solokonsertens form hade redan anammat den italienska symfonins satsföljd; snabb – långsam – snabb. Detta övertog även wienerklassisismen. Men det nya med solokonserten under wienerklassisismen var de enskilda satserna. Man överförde solosonatens form till solokonserten; första satsen hade sonatsatsform; en form som vanligtvis har två eller tre kontrasterande teman, som först presenteras, sedan bearbetas och till slut repeteras. Mot slutet av första satsen – eller sista satsen – överlät man sedan till solisten att improvisera över verkets teman, den så kallade cadenza – solokadensen. Här kunde solisten demonstrera sin virtuositet. Ofta nedtecknades kadensen av kompositören. Den långsamma andrasatsen hade ofta en sångbar lied-form där de långa linjerna penslades ut. Den snabba sistasatsen var som regel ett rondo, i formen en växelsång med ett upprepat idétema, med kontraster dem emellan. Sonatens menuett fick inte plats i solokonsertens storform.

Av Mozarts cirka femtio solokonserter, utgör de 27 pianokonserterna majoriteten. Tillsammans med Haydn satte Mozart standarden för wienerklassisismens konserter. Dess form och innehåll gav inspiration till vidare utveckling av genren för Beethoven och andra kompositörer.  De första pianokonserterna som Mozart skrev var arrangemang av andra kompositörers sonater. Det var först med den femte konserten som han skrev en originalkonsert, 1773. Det var dock på 1780-talet som Mozart hade sin mest fruktbara period som kompositör. Efter han flyttat till Wien komponerade han hela 12 pianokonserter mellan 1784-1786, förutom andra talrika verk.
Pianokonserterna är något av det mest personliga Mozart skrev. Det kan bero på att han skrev dem med tanke på att han skulle spela dem själv, vilket han också gjorde. I dagens konsert hörs det välkända mozartska musikaliska uttrycket; melodilinjerna är genomsyrade av den sångbara arians anda, närmast en operadramatik utan ord, och med rytmisk spänst och riktning. Orkestern har inte längre endast en ackompanjerande funktion, utan deltar i ett musikaliskt samtal där temaidéer utväxlas.
Filmen Elvira Madigan av Bo Widerberg har otvivelaktigt gjort Mozarts musik känd för en bredare publik, då andrasatsen användes i filmen.

 

 

Svensk romantik

Ludvig Norman är en av Sveriges stora symfoniker efter Adolf Fredrik Lindblad och Franz Berwald. Hans främsta bidrag till den svenska orkesterlitteraturen utgörs av tre symfonier och tre ouvertyrer. Han har dessutom en omfattande verklista med kammarmusik – pianostycken, stråkkvartetter, -kvintetter, -sextetter, flera sångcykler, samt många verk för piano och stråkar, såsom dagens Sextett för piano, stråkkvartett och kontrabas.
Norman började att skriva musik tidigt och fick sin första komposition, Fyra sånger vid pianoforte, tryckt och utgiven då han var tolv år. Han hade skrivit den när han var elva! Han studerade först i Stockholm och senare i Leipzig. Vistelsen i Leipzig, den tidens europeiska musikmetropol, påverkade hans musikaliska utveckling starkt.
Då Ludvig Norman återvände till Stockholm blev han en betydande kraft i svenskt musikliv – och han tog sig an att höja standarden på huvudstadens musikliv till kontinental nivå. Förutom att fungera som kompositör och pianist, bidrog han till att förbättra den svenska musikmiljön genom att till exempel leda Kungliga Hovkapellet, vara lärare i komposition samt kritiker i Aftonbladet.
Sextetten vi hör i dagens konsert är ett gott exempel på Normans stildrag. Typiska är han linjära och polyfona teknik och hans säkra formkänsla. Likväl är det lätt att höra att han levde samtidigt som Brahms och Schumann.
 

 

OPERACAFÉET

I Klaras Operacafé erbjuds lättare lunch från kl 12.00.

Boka i förvägSe aktuell meny här